Idag är den morgondag du oroade dig för igår

Helt otroligt! Det är fortfarande jättekallt och snön verkar inte ha minsta tanke på att smälta... Nu har det legat snö sen den kom den 12e december. Jag minns att Jossan skrev från Malta att hon skulle ta med sig snön. Mycket riktigt gjorde hon det. Jag träffade henne dagen efter att hon kommit hem, nämligen den 12e och när vi gick ut från cafét vi hade fikat på började snön falla.

Jag önskar att jag inte var så bortskämd med värme så att jag kände mig lockad att gå ut... Igår var det ju jättefint när solen sken, men jag kände inte riktigt suget att gå ut på en lååååååång promenad, så som jag brukar göra. Det blev därför bara en kortis. Jag får bättre mig på den fronten tror jag.

What do you say when words are not enough?

Johnny Logan - hold me now

 Will you remember me?

Nu ska jag slänga mig i duschen och fräscha till mig inför kvällens fördrink hos Alex och sedan utgång. Alex, Andreas och Li-Martina fyller år i samma veva och därför ska de tre firas. Ärligt talat är jag inte särskilt taggad, men hoppas att jag snart kommer igång.

Det är bara en sak som rör sig i min skalle...

Jag vet inte var jag ska börja när jag ska berätta om semestern. Två veckor i Egypten, Sharm el Sheikh var helt underbart! Jag har haft svårt att förstå att jag är hemma igen och just nu känns det inte som att jag varit bortrest. Jag känner mig bara helt borta.

Framåt slutet av semestern tröttnade både jag och mamma på att äta så av den anledningen var det skönt att komma hem igen. Det är självklart dessutom helt underbart att träffa alla kompisar igen, men jag hade helt klart kunnat stanna i Egypten lite till. Det var så otroligt skönt att bara koppla bort resten av världen och alla bekymmer. Det jobbigaste var att bestämma vilka kläder man skulle ha på sig, vilken restaurang vi skulle äta på osv.

Vi visste precis vad vi hade att förvänta oss av hotellet eftersom vi var där förra året (vilket ni kan läsa om här) och allt var precis som vi tänkt oss. En stor del av personalen jobbade kvar så det var riktigt roligt att se dem igen. Jag blev lika förvånad varje gång någon kände igen oss…

 
Mohamed var en av de som jobbade kvar och glatt kände igen oss. På bilden har vi honom och mamma

Något vi upptäckte mer än förra året var snorklingen. Fiskarna är så otroligt närgångna och det känns som att man simmar i ett akvarium. Det hade verkligen inte kunnat vara häftigare!

 
Jag, mamma och handdukspojkarna. De jobbade precis vid vår balkong och vi hade otroligt roligt med dem

Sammanfattningsvis kan man säga att sol, bad, god mat och underbara människor bidragit till en helt fantastisk semester.

Inte ett ljud hörs utifrån. Inte ett ljud hörs från resten av lägenheten. Det enda jag hör är fingrarnas knapprande på tangentbordet och den musik som tyst tar sig ut i världen genom mina högtalare. Högtalarna är sorgligt nog inte särskilt bra och musiken jag spelar (bland annat låten nedan) skulle vara enormt mycket bättre med lite mer bas.

 
Uschi's groove - The ballistic brothers

Mamma sover så dåligt innan resor och därför sitter jag uppe medan hon sover. Ärligt talat börjar ögonlocken kännas oerhört tunga efter en lång dag, men med lite fika i form av mackor och oboy samt lite musik ska jag nog lyckas hålla mig vaken.

Jag ska duscha, rensa kylen och försöka packa klart det sista. Sedan väcker jag henne vid halv tre och då är det hennes tur att duscha och packa ner hennes sista saker. Då blir det nog en tupplur i soffan för min del innan jag väcks vid halv fem för att stänga igen lägenheten och gå ut till taxin.

Det blir en natt med lite sömn och det kommer att kännas i morgon. Alldeles för mycket. Som tur är har jag två veckor på mig att vila upp mig igen!

Would it be so wrong to tell you what’s on my mind?

En serie av Susanne Fredelius, ur DN

 
Ruta 1: - Jag är glad idag.
- Varför? Det finns ingen anledning.
Ruta 2: - Vad menar du?
- Framtiden är osäker, det är vinter och jag är förkyld.

 
Ruta 3: - Framtiden är spännande, vintern är vacker och snart är du frisk.
Ruta 4: - Fy, det säger du bara för att du vill bråka med mig och säga emot.

Solnedgångsbild från förra året, lär nog komma några liknande i år

I morgon, tisdagen den 19/1, lyfter mitt och mammas plan från Arlanda med siktet inställt på Egypten och Sharm el Sheikh. Det ska bli otroligt underbart med lite sol, bad och värme. Vi åker till Iberotel Fanara, samma hotell som förra året (januariresan), så vi är ganska medvetna om vad vi kommer till. Vi kommer att njuta till fullo av dessa två veckor och är åter hemma kvällen den 2/2.

  Poolområdet

Jag klev upp i tid idag för att lägga fram det som ska med så att jag kan springa till centrum och köpa det som eventuellt fattas. Joel och Jossan tänkte kika förbi under förmiddagen för att umgås en stund. Förhoppningsvis hinner jag även gå på Mattecentrums premiär på Kunskapsgymnasiet. Det är verkligen beroendeframkallande att vara med som lärare där, man får en kick varje gång. Då går det ju inte att missa första räknepasset bara för att man ska vara hemma och ladda inför resan, eller hur?!

Jag fick två lösnummer och en prenumeration på tidningen “språk” av min faster Ingela, hennes man Kennet och min kusin John. Det var jättesvårt att hålla sig ifrån den på ”julafton” (det var lilljul några dagar efter den 24:e) och när jag satte mig för att läsa den senare blev jag helt uppslukad.

Bland annat fanns en helt otrolig artikel om vad som är osvenskt respektive svenskt samt en mindre utredning om det är en positiv benämning. Ett sammandrag av artikeln kan ni läsa genom att klicka här. Det var väldigt fascinerande att läsa om hur vi använder oss av orden, eftersom jag aldrig riktigt tänkt på det tidigare.

Förutom alla underbara artiklar fanns även en sjysst serie på slutet som jag inte kunde låta bli att skratta åt. Den är tecknad av Maria Fredriksson

Pappa skickade mig dessa roliga bilder. Vilket svarsalternativ känns lämpligast tycker du?



Så klickar man på "se resultat" och får upp denna:

... känsla: Ingenting är omöjligt så länge man vill det tillräckligt mycket.

Jahapp, så var det bara att sätta igång med arbetssökandet igen då. Jag måste erkänna att det tar emot med tanke på att det är så vackert ute. Solen lyser (visserligen bakom molnen, men det ger ljus) och allt är sådär häftigt vitt som det bara kan vara på vintern. Det nästan sticker i ögonen när man tittar ut och jag hade hellre gått en lååååång promenad. Hur som helst har jag vässat mitt CV nu och snart är det dags att röra sig mot tåget för att möta Jossan. Vi ska in till stan och fika på café Backpackers (surprise!).

You walk in now my strength walks out the door

People should smile more. I'm not saying there's nothing to cry for...


Newton Faulkner - people should smile more

Jag läste alldeles nyss Lovisas blogg. Hon hade sammanfattat år 2009, vilket fick mig att börja fundera över vad som hände under året. Hon verkar ha stenkoll på både våren och hösten, men jag måste nog erkänna att jag rätt förvirrat inte har särskilt stor koll på vad som hänt. Jag har varit med om alla möjliga saker där jag både skrattat, gråtit och lärt mig en hel del.

År 2009 skulle jag nog vilja sammanfatta som ett av de mest omtumlande åren. Året har väl framför allt präglats av att jag tog studenten i juni och därefter tvingades gå vidare i livet genom att fundera över vem jag är, vad jag vill och vad som är viktigt för mig. Den sista terminen på Kunskapsgymnasiet Globen var på sätt och vis en av de roligaste, men också en av de sorgligaste. Jag pendlade mellan känslor av förvirring inför framtiden, sorg över att behöva lämna det som jag trivdes så bra med, lycka över att få gå vidare, spänning inför vad som komma skulle, rädsla över att inte få träffa vissa personer igen och så vidare.

Jag tänker inte sitta här och filosofera över vad som händer 2010. Jag vet att jag kommer bli nöjd med året, oavsett vad som händer. Det går alltid att lära sig något i vad som än händer. Därför tar jag med mig det gångna året och satsar stort inför det nya!

Det är tretton minusgrader ute idag och rent allmänt kan man säga att det är väldigt vackert. Frågan är vad jag ska ha på mig för att varken frysa eller svettas för mycket... Jag ska nämligen ge mig ut i längdskidåkningsspåret med Jossan. Jag har sedan snön kom längtat efter att få åka skidor så det ska bli riktigt kul att äntligen få göra det.

If I told you that I wanted to see you, what would you say?

Folk jublade och fyrverkerierna lös upp himlen. År 2009 var förbi och nu har vi börjat ett nytt år. Jag avslutade året på middag hos Iris tillsammans med många härliga människor. Det nya året invigdes i Vanadislunden, uppe på ett berg så att vi såg fyrverkerierna helt perfekt. Efter det gick vi hem till Christoffer som ordnade en sjysst hemmafest. Det var kul att få fira med "de gamla vännerna", men det var också kul att få träffa lite nytt folk.

(Bilden är snodd från Linda)

Jag har flera gånger blivit frågad vilka nyårslöften jag avgett och jag vet aldrig vad jag ska svara. Jag har några saker som jag i framtiden kommer att tänka på, men de är så pass luddiga att jag inte vill avge dem som löften. Det jag tänkt på kommer inte gå att veta om de är uppfyllda eller inte, men här är fyra huvudpunkter:

* Att inte tänka så mycket och göra mer som jag känner

* Nyttja konstruktiv kritik och inte ta åt mig av sådant som inte har någon egentlig grund

* Fokusera mer på de vänner som ger något tillbaka och bli bättre på att berätta för dem vad de betyder för mig

* Göra spontana, roliga saker

Det där är alltså några av de saker jag kommer tänka på, men jag avger dem inte som något nyårslöfte.

Ta vara på det nya året nu gott folk!

Vad ska jag skriva för att du ska bli berörd?